Bizzy, bizzy, bizzy. Det är Asta det.
Idag har jag träffat Mojje igen. En söt, något äldre än mig, chihuahua kille. Han är urkul att busa med. Vi snurrade in oss i varandras koppel hela tiden så till slut släppte både min och Mojjes matte loss oss. Och oj vad vi sprang. Den killen kan verkligen leka. Hans matte fick min mattes nummer så har jag tur får vi träffas snart igen.
Min matte, till skillnad från mig, kan inte springa. Hon försökte springa efter spårvagnen idag, men hade fåniga saker på fötterna som gjorde att hon inte kunde springa ordentligt. Hon borde göra som jag, springa på alla fyra utan tramsiga skor. Vi hann med spårvagnen iaf och när vi kom fram, vem väntade på oss där om inte husse.
Sen hände något läskigt. Det började låta något hemskt. Då blev jag faktiskt lite rädd. Är det läskigt så är det. Tror det var någon armé som spelade. Scary var det i vilket fall.
Husse och jag gick och tittade runt medan matte gick och gjorde andra saker. När vi gått en stund kom det flera välklädda herrar och tyckte jag var de sötaste de sett. Vilken antagligen är sant, jag menar hallå, sötare än mig finns knappt.
Sen kom matte tillbaka och husse gick. Matte och jag promenerade en stund innan vi åkte spårvagn igen.
Hoppas husse kommer hem innan jag somnar så vi hinner busa.
Han får skynda sig för jag är allt lite sömnig.
/Asta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar